Detta rack återvände inte bara till kolsänkan under denna tidsperiod, utan också den totala koldioxidvinsten, eftersom brottet också jämförde de totala förlusterna efter 11 år. Dessa resultat visar att produktionskostnaderna i södra Sverige är koldioxidkällor under en liten del av rotationsperioden, och att denna del kan minskas avsevärt på grund av åtgärder som leder till produktivitet eller minskar mängden träskräp som finns kvar efter en störning.
Skogar har en viktig roll att spela eftersom växter absorberar CO2 koldioxid från atmosfären genom sin fotosyntes, och ett växande träd behåller kol C. Följaktligen, ju större tillväxt, desto mer kollagring och klimat ger. Efterfrågan på virke och virke växer, liksom den pågående debatten om skogsförvaltning. Därför är alternativa förvaltningsmetoder för att öka träproduktionen av intresse, och detta är den inverkan som dessa metoder kan ha på klimatförändringens begränsning.
I detta sammanhang behandlar denna avhandling effekterna av befruktning på kolbalans och tillväxt i ungskogen, samt flöden av växthusgaser, CO2, metan CH4 och kväveoxid N2O från skogsmark.
Dessutom handlar det också om tillförlitligheten och jämförbarheten hos olika mätmetoder som jämförs med avseende på kolbalans. Forskningen genomfördes på en ung blandad ställning av Gran Picea Abies L. Karst och björk Betula Pendula och B. En del av området befruktades med Kg n ha-1 vartannat år från och framåt, medan den andra delen bevarades inte tillämpas. I den icke-operativa delen av dosen organiserades ett dosexperiment, där 0,, och kg N Ha-1 tillsattes för att studera effekten av olika gödselnivåer på växthusgasflöden i skogsgolvet.
Mätningar av kammaren för skogsgolvflöden, mätningar av virvelflödet av rent flöde och mätningar av träd med höjd, diameter och biomassa av björkblad utfördes i olika, ibland överlappande perioder i år, så att även om CO2 strömmar från den initialt ökade skogskogen efter den första standardgödsling, effekten av det minskar snabbt. Nettoflöden visar att stativen blir kolsänkor redan åtta år efter stormen, med en nettoabsorption på cirka 18 ton CO2 HA-1 YR-1.
Flöden av skogsgolv CH4 och N2O visar också en kortvarig befruktningseffekt, men nivåerna är mycket låga jämfört med CO2. Ökningen av befruktningen orsakade en ökning av den totala tillväxten av trädbiomassa över tiden. Resultaten visar att 12 och 15 år efter regenerering ökade befruktningen trädets tillväxt med 3 jämfört med kontrollen.
Jämförelse av resultaten av mätningen av nätverksflödena i virvelflödesmetoden och mätningen av markandningskammaren tillsammans med tillväxten av trädkalibreringen av mätmetoder, när resultaten därefter kommer att användas vid modellering av framtida klimatscenarier. Abstrakt [SV] Den Stora Utmaningen Med de Pågående Klimatförändringarna har Sedan kyotoprotokollet diskuterats med en ökande intensitetet eftersom dessa har en avgörande inverkan på livet på jorden.
Skogen Har en Viktig Roll Att Spela Då Växterna Genom Synden Fotosyntes Tar Upp Koldioxid CO2 Från atmosfären och det växande trädet bindemedel i Col C. Ju h xn xn xn xn xn xn, Desto st xn xn xn xn Kolinlagringen och Klimatnyttan. Efterfrågan på trä och träprodukter liksom den pågående debatten om skogsskötsel Intensifierats. Därför är alternativa skogsskötselmetoder för Att öka virkesproduktionen Intersantaint attera stureera liksom deras påverkan på klimatförändringarnarna.
Att tillsätta kväve en gång i slutet av skogstillväxten är en etablerad metod för att öka tillväxten av barrskogar i norra Europa, men befruktning tidigare och oftare är inte så vanligt. Det finns bara 0 i Sverige. Den tidiga tillförseln av näringsämnen leder till en större ökning av tillväxten än med befruktning av gamla skogar. Att tillsätta näringsämnen efter två år ger samma resultat som det gör årligen, vilket minskar behovet av gödselmedel såväl som kostnaderna.
Även tillförseln av näringsämnen leder till betydande tillväxt vart tredje år. Vi noterade också att effekten är densamma oavsett om näringsämnena distribueras manuellt i experiment eller mekaniskt i praktisk skala", säger Martin Bader, professor vid Institutionen för skogs-och Träteknik. På senare tid har också positiva klimatpåverkan lyfts fram. Varje kubikmeter Norsk granskog som sekvestreras uppgår till nästan ett ton koldioxid, vilket gör skogen värdefull som kolsänka.
Detta är förmodligen det effektivaste sättet att öka klimatnyttan i skogen per arealenhet", säger Karl Svensson. Samtidigt är gödsling av skogsmark kontroversiell i Sverige.Tillsatsen av näringsämnen leder till en tillfällig ökning av utsläppen av växthusgaser från marken och riskerar att bidra till övergödning eller försurning av miljön om de inte absorberas av träd.
Det är viktigt att ta hänsyn till skogens förhållanden, betonar forskarna i den nya studien.
Tidigare visade vi att det finns sammanhang där gödselmedel inte har positiva effekter. Innan man bestämmer sig för att gödsla bör en analys av näringsinnehållet i bladen och en bedömning av den aktuella näringsstatusen i skogen utföras. Det är också viktigt att beakta den tidigare användningen av marken och dess egenskaper, såsom jordtyp, vattentillgång och naturlig produktivitet", förklarar Johan Berg, professor i skogsbruk.
De nya resultaten visar att det är möjligt att gödsla unga skogar utan risk för betydande kväveläckage, vilket innebär utlakning av näringsämnen som kan leda till övergödning av sjöar och vattenlevande händer. Men alla råd handlar om befruktning i slutet av rotationsperioden," fortsätter Karl Svensson. Charlotte Hokanssons kortlivade negativa effekter. Ytterligare stöd för de positiva effekterna av skogsgödsling ges i en ny doktorsavhandling av Charlotte Hokansson vid Institutionen för skogs-och Träteknik.