I Nationalsprken finns det till exempel flera trädruiner i Djurgården i Stockholm. Biologiska och andra värden träd med sprickor, håligheter och lös bark ger viktigt skydd och bosättningar för fåglar, fladdermöss och gnagare. Många olika arter av insekter och andra ryggradslösa djur lever på gamla träd. Insekter är i sin tur viktiga fåglar och fladdermöss. Mossor och lavar, liksom svampar med träd, är också bundna till gamla grova träd.
Ju äldre trädet är, desto fler arter får möjlighet att leva i det. Förstörelsen av trädet genom dess rika växtliv är ett levande element i staden och är av stor betydelse, särskilt för dem som mestadels bor i staden. Kraftfulla trädstammar ger liv och variation till den ofta sterila stadsmiljön. För att produktionen ska kunna matas ut måste beskärningen göras med känslor och kunskap.
Det är viktigt att trädet behåller sin karaktär så att det inte ger ett fångat eller konstgjort intryck. Tack vare den speciella SÅGTEKNIKEN är det möjligt att skapa kriminella ytor som simulerar naturliga skador och som också är mer attraktiva för insekter och svampar, den så kallade skivade kronan. Information stark beskärning av utmatningen kan ge trädet en oönskad toppvy, vilket leder tankar till en hård och otänkbar beskärning.
För att inte misstolkas är det viktigt att informera allmänheten som påverkas av trädet. Syftet med studien var att beskriva hur människor har använt skogen de senaste åren för att välja antalet kulturellt modifierade träd och sedan tolka hur dessa former av markanvändning har uppnått framgångsrika skogsincitament.
I denna studie använde jag en fältundersökning tillsammans med historiska dokument och denrokronologi. Resultaten visar att både bönder och själva har använt naturresurserna i dalen under lång tid. Sedan åtminstone 17-talet, det har varit fiske och hö i närområdet. Under första hälften av 19-talet fanns det ett ökande antal gårdar i det lokala området, vilket ökade användningen av ved, hö och bete.
Det fanns också sommar gårdar i dalen från mitten av 19-talet till C. Arkeologiska artefakter från den närliggande omgivningen visar att människorna själva har varit i området under lång tid. Det finns inga skador på rådjur i Rekdalena idag. Men historiska dokument beskriver hjälten hjort åtminstone i början av 20-talet. Vid denna tid etablerades också samisk gård i de övre delarna av dalen.
I början av 20-talet modifierades dessa preindustriella, lågintensiva och rumsligt breda former av markanvändning framgångsrikt för mer homogena och storskaliga trästickor. Dessa registreringsoperationer ägde rum på kort men intensiv tid före S eller S. de återstående har viktigt värde. Det finns en tendens att ett område med minskad exponering för träutbyten har högre frekvenser av kulturellt modifierade träd.
Registrering är också en viktig anledning till att träd är sällsynta i dalen idag jämfört med åren. Under det senaste århundradet har virkesvolymen ökat dramatiskt, särskilt under de senaste 40 åren, då både traditionell markanvändning och avverkning har upphört.
Detta ökade tätheten i skogsstrukturen jämfört med förhållandena för bara många år sedan. Rekdalen är en mycket intressant och värdefull del av naturreservatet V XXL. Trots att kulturarvet är oväntat i naturreservat betyder det inte att miljövärdena sjunker. Jag tycker att kulturellt inflytande inte ska ses som oönskat, utan som en fördel, eftersom skogar kan bli ännu mer attraktiva om de också innehåller kulturarv.
Spår och effekter av traditionella markreserver i naturen kan också legitimera och motivera deras aktiva förvaltning, till exempel för att uppmuntra arter som matas av störningar. Sammanfattningsvis är Rekdalen en bra studie av hur ekologiska och kulturella värden tillsammans kan stärka betydelsen av ett naturområde.
Det är också intressant att det idag kan finnas höga miljövärden, trots intensiva och senaste brott. I Sverige är detta bland annat. Det är dock också känt att T. Skogshistoriska studier har nyligen visat att dessa skogar också har använts av människor under lång tid. Detta innebar att dessa områden, förutom höga naturvärden, också innehåller en rik kulturhistoria, dvs.
Den har dokumenterade naturvärden och är en del av Valodalena naturreservat.Syftet med studien var att beskriva hur människor har använt skogen de senaste åren, att inventera förekomsten av kulturspår på träd och att tolka hur användningen gradvis har påverkat skogens struktur.