Nintendo Classic Mini: Super Nintendo Entertainment System har samma utseende som det ursprungliga systemet, men är mycket mindre och kommer att laddas med 21 klassiska spel. Spela som två soldater Jimbo och Sally, som kommer att försöka stoppa invasionen ur position. Komplett över 30 utmanande kurser, rida djur vänner, och komma in i en anda av en gruv bilresa. Detta kommer att vara början på ett äventyr som kommer att förändra hans liv...
och han kanske till och med kan rädda hela universum. Final Fantasy III förbereder sig för ett rollspel äventyr med magi, mystiska händelser och en spännande historia. Piloter från hela universum tävlar om vem som är snabbast med sina turboladdade bilar. F-Zero använder Fashion 7-effekter, som var mycket innovativa för sin tid. Kirby Super Star innehåller inte bara ett, inte två spel, utan också hela sex spel i ett.
Plus ytterligare spellägen och minispel-och den rosa hjälten med förmågan att kopiera sina fienders förmågor spelar en viktig roll i dem alla.
Ta åtta olika vägar fyllda med vatten, taggar, rullar och studsmattor. Mega Man X X äger rum ett år efter det första spelet i serien. Manas hemlighet går in i striden mellan gott och ont och kämpar för hjärtat av en ung krigare. Det finns en kraft i universum som håller gott och ont i perfekt balans. Det kallas Mana. Men balansen är bruten, och ondskan sprider sig över hela landet.
Stick med Fox McCloud, Falco, Peppy och Slippy på en resa som tar dem genom avlägsna solsystem i jakten på Andross, vilket hotar röran i Lilat.
Den ursprungliga uppföljaren till Star Fox hette Starwing i Europa, som utvecklades under Super Nintendo-eran men aldrig släpptes... ingenstans. Det som ingår är dock minst två manuella SNES-kontroller i full storlek. Liksom konsolen själv är den också solid kvalitet och med bra omkopplare under knapparna. Något som inte är så långt från den ursprungliga handkontrollen för känslan.
Om det finns en sak att notera är det att Nintendo fortfarande följer retro verification ansluten till retrovis. Det vill säga med en sladd. Med priset på konsolen som fortfarande vänder tusen gjorde hon ingenting för att lägga till ytterligare ett par hundra för lite mer rörelsefrihet i vardagsrummet. Lyckligtvis finns det åtminstone trådlösa tredje inköpskvitton om du vill.
De medföljande manuella kontrollerna är av extremt god kvalitet. Därför är det lite tråkigt att sladden är 1. Kabeln som kontrollerna är anslutna till är dock ansluten till önskan. Det är inget fel med kvaliteten på kvaliteten. Sladdarna är dock för korta. Även om längden har ökat något jämfört med NES Classic Mini, och kablarna nu är 1,5 meter långa, är de fortfarande för korta för en avslappnad spelsituation i de flesta vardagsrum.
Visserligen finns det förlängningssladdar på 3 meter. Men i ärlighetens namn verkar det som ett tråkigt sätt för Nintendo att tjäna mer pengar. Sammanfattningsvis, när det gäller designen, är jag personligen inte ett stort fan av det faktum att de två handkontrollportarna är dolda under gapet som borde vara öppet för att ansluta kontrollerna. Men när dörren är stängd bidrar det utan tvekan till ett exakt helhetsintryck.
Men tyvärr är det omöjligt att spela på konsolen. Ett litet gap på framsidan av konsolen bidrar till det övergripande intrycket av en retroupplevelse. Åtminstone när den är stängd. Operativsystem och funktioner är en extern sak - det är en sak, men som du vet är det som finns inuti viktigast. Det inbyggda operativsystemet har en underbar retrolose med en bra översikt över de medföljande spelen.
Det finns inga grundläggande inställningar. Det är dock möjligt att lägga till ramar som ger lite liv åt sidorna på skärmen, eftersom inget av spelen är i widescreen-format. När spelen produceras är det också möjligt att manipulera något med de tre inkluderade filterinställningarna. CRT-Filter lägger till så kallade skandalösa linjer, liksom några andra bildförvrängningar för att simulera en gammal fet TV.
Pixel Perfect visar istället bilden i sin absoluta ursprungsform, vilket ger lite skärpa, men samtidigt gör bilden lite mer fyrkantig. Det sista filterläget heter och det här är vad som används när konsolen startas först. Skärpan bevaras här, och bilden är något bredare än i det ideala Pixelläget. Personligen föredrar jag den här situationen eftersom den bäst efterliknar det något handritade bildformatet i originalet, medan grafiken är tydlig och skarp.