Hur kan lärare motivera beskriv elevgrupper

Extrinsisk motivation handlar främst om processer där eleverna belönas eller uppmuntras av en annan person, dvs. två forskare förespråkar främst aktivt arbete för att stärka elevernas inneboende motivation. Tidigare misslyckande ligger bakom låg motivation med låg motivation har många misslyckade försök bakom sig, och många lever med en känsla av att de inte kan studera, betonar Thomson och trött och tillägger att det är viktigt att stärka elevernas självkänsla och självkänsla.

Enligt den studie som Thomson och Weary citerade hör dessa studenter ofta negativa kommentarer från andra om deras färdigheter eller personlighetsdrag.

Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

Detta kan leda till att de utvecklar ett negativt själv och självkänsla. I sig kan detta leda till att eleverna lär sig och är sällskapliga eller ofokuserade. Således finns det en ond cirkel från vilken både studenten och läraren har svårt att bryta sig loss. Om läraren tror att studenten kan lyckas ökar studentens motivation och därmed möjligheten att uppnå mål.

Lärare bör kommunicera högt men realistiska mål och förväntningar hos eleverna.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och problematisera hur lärare arbetar med att motivera elever till att läsa.

För att öka elevernas motivation bör lärare börja med enkla mål som eleverna kan uppnå. Genom att tillhandahålla anpassade men utmanande uppgifter och aktiviteter som eleven kan lösa och delta i kan eleverna börja känna att de är kompetenta. Forskning visar att när människor känner att de har lyckats uppnå vissa mål ökar deras motivation. Genom att dela upp mål i mindre och mer hanterbara delar får eleverna en känsla av delaktighet och kontroll, samt uppfattar sig själva som mer kompetenta.

Det faktum att eleverna mestadels drivs av behärskningsmål är önskvärt eftersom det är förknippat med ett antal positiva resultat som lägre stress och ångest, bättre inlärningsstrategier och mer positiva känslor om skolarbete.

Syftet med Anders Hofverbergs avhandling är bland annat att undersöka hur målen med att undervisa kemistudenter förhåller sig till vad de har i sin klassrumsmiljö. Både svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året i gymnasiet deltog och svarade på enkäter, och i årskurs 5 och 9 fortsatte de att svara på enkäter i tre år. Resultaten visar att studenter med bra testresultat i kemi mestadels kännetecknas av starka personliga behärskningsmål.

Samtidigt spelar läraren en viktig roll. Om en lärare skapar en miljö i klassrummet som stöder elevens färdighetsmål fungerar de ännu bättre och känner sig mer autonoma än i andra miljöer. Samtidigt fanns det också skillnader i hur yngre elever och äldre elever i årskurs 9 - det första året på gymnasiet påverkades av miljön. Detta kan i sin tur hjälpa lärare mot en mer produktiv klassrumsmiljö, bland annat jämfört med elever och lyfta fram personliga framsteg, säger Anders Hoffverberg.

En jämförelse mellan lärandemålen för svenska och tyska studenter visade att grupperna skilde sig åt i vilka typer av mål de kunde skilja. Detta resultat utmanar uppfattningen att modeller för att beskriva inlärningsmål är universella. Istället är det viktigt att noggrant undersöka vilken målinlärningsmodell som är tillämplig i det kulturella sammanhang där forskningen bedrivs.