Flyktingmottagandets kostnader

Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats under perioden, och att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 kronor per år för de offentliga.

Det kommer att kosta flyktingarna så mycket för staten under de kommande fem åren. Rädd? Lugna ner dig, vi har råd. Förra året sökte folk till Sverige, den högsta siffran hittills. Detta har mött både staten och kommunen för stor organisatorisk stress. Finansminister Magdalena Anderssons nya budget visar att de ekonomiska insatserna också är omfattande. Redan i år fördelar regeringen lite mer än trettio miljarder mer än på hösten, då statsbudgeten för detta år hamrades.

Största delen av ökningen, 28 miljarder Sec, går till kommuner för att få bostäder för asylsökande. Regeringen förväntar sig att kostnaderna fortsätter att stiga, åtminstone upp till, och därför finns det betydande belopp som den är orolig för. Under de kommande fem åren, med start i år, tror Magdalena Andersson och hennes experter att kostnaden för migration och integration kommer att uppgå till miljarder.

Det här är mycket pengar och motsvarar åtta procent av BNP per år, det totala värdet av alla varor och tjänster som tillhandahålls i landet i tolv månader. Det märkliga är att kostnaderna ökar mer än flyktingarna.

Flyktingmottagandet höjde den offentliga konsumtionen första kvartalet med 0,32 procentenheter, vilket gav ett bidrag till BNP på 0,09 procentenheter.

Då uppgick kostnaderna för migration och integration till 19 miljarder. I år beräknas kostnaderna till 58 miljarder kronor, det vill säga tre gånger mer. Och detta trots att flyktingarna som anlände förra året bara var dubbelt så många som året innan. Det finns dock inga relevanta uppgifter för att kunna säga något om storleken på sådana förbättringar och deras inverkan på BNP.

Kandidater enligt Massflyktsdirektivet anses vara svenska i BNP i den officiella befolkningsstatistiken, som SCB publicerar endast av personer folkbokförda i Sverige. För att kunna registreras krävs minst ett år för både avsikt och rätt att vistas i Sverige. De som ansöker om ett massflyktsdirektiv i Sverige har inte rätt att stanna i ett år och ingår därför inte i den svenska nationella statistiken över svenskar som är registrerade i befolkningen.

Enligt även de styrande reglerna för nationalräkenskaper och BNP-beräkningar har personer som tänker stanna i Sverige inkluderats i befolkningen i mer än ett år. EU: s statistikbyrå Eurostat har föreslagit att de som ansöker enligt Escies-direktivet inom EU avser att stanna i landet i mer än ett år och därför bör ingå i populationen i nationalräkenskaperna. Det innebär att befolkningsindikatorn enligt nationalräkenskaperna omfattar fler personer än befolkningsstatistiken.

Detta tillvägagångssätt skiljer sig från hur asylsökande tidigare publicerades i nationalräkenskaperna när de betraktades som utlänningar vid ankomsten. Hur migranter hanteras påverkar inte den övergripande utvecklingen av BNP, utan bara divisionerna i att balansera utbudet av delar till BNP. Å andra sidan påverkas BNP per capita när sökande till massflyktdirektivet ingår i befolkningen.

Byggandet av BNP per capita utan justering för massflyktdirektivet visade en ökning med 2, 32 procent under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Om kandidater läggs till befolkningen, lägger sökande till befolkningen, BNP per capita ökade med 2,18 procent, vilket är en officiell åtgärd. Ingen påverkan på arbetskraftsinsatserna under första kvartalet, när den här gången nyanlända kan ingå i befolkningen, har en betydande inverkan på hur arbetskraftsinsatserna redovisas i nationalräkenskaperna nr.

Både antalet sysselsatta och arbetstiden i NR ska omfatta både svenska och utländska arbetstagare som arbetar för företag och myndigheter i Sverige. Kandidater i enlighet med Massflyktdirektivet ingår inte i befolkningen som är registrerad av befolkningen och kommer därför inte att delta i arbetskraftsundersökningen. Eftersom kvartalsberäkningar av sysselsatta och arbetstider i NR baseras på AKU-data kommer nyanlända ukrainare som arbetar i Sverige inte att inkluderas i denna arbetsrapport kvartalsvis.

Å andra sidan kommer de att kunna fångas i den nya arbetsmarknadsstatistiken, statusen för befolkningens arbetsmarknad, som kommer att kompletteras med AKU. Svensk statistik uppskattar att arbetsinsatserna inte påverkades nämnvärt av det högre flyktingintaget under första kvartalet eftersom de flesta flyktingarna kom i mars och då troligen inte fick jobb under första kvartalet.

Det finns viss osäkerhet i uppskattningarna och bevisen. Beräkningar av kostnaden för att ta emot flyktingar är preliminära och bör tolkas med försiktighet. Vissa dokument är ännu inte tillgängliga, och det finns en risk att de preliminära uppgifterna underskattas. Indikationen var ett övre tak för att bedöma effekterna av BNP hos sökandena i enlighet med massflyktdirektivet, om det antas att BNP för den asylsökande per capita är densamma som resten av befolkningen.

I detta fall skulle bidraget vara 0,13 procentenheter till årstakten. Detta är en överskattning, men ger en ledtråd till osäkerheten i det ovannämnda BNP-bidraget. För migrationens bidrag till utvecklingen av BNP anses det också vara en viss försening.Även om många ukrainare anlände under första kvartalet kan effekterna av BNP-migrationen vara större under andra kvartalet, särskilt när ankomsterna var mestadels i Mars.

Direktivet är en viktig del av den övergripande asylpolitiken. I direktivet om massflykt fastställs ett antal bestämmelser om tillhandahållande av tillfälligt skydd som en alternativ form av skydd för asyl, inklusive det tillfälliga skyddets varaktighet och betydelse. Direktivet syftar till att tillämpas när vanlig asyllagstiftning inte är tillräcklig för att klara av en stor tillströmning av asylsökande.

Nu är det första gången det aktiveras, och de som täcker direktiven är ukrainska medborgare som bor i Ukraina före februari 24, de måste ha lagligt bosatt i Ukraina. Syftet med direktivet om massflykt är att underlätta asylsystemet.