Varför är gustav vasa känd

Under hans regeringstid, som varade i fyra decennier, lyckades han centralisera makten, stabilisera ekonomin och lägga grunden för en modern svensk stat. Men Gustav Vasas arv är inte utan sin skugga. Hans metoder för att konsolidera makten var ofta brutala, och hans behandling av adeln och generalen väcker fortfarande debatt. Reformationen i Sverige, som genomfördes under hans styre, var inte bara en andlig omvandling utan också ett sätt att stärka den kungliga makten och minska kyrkans inflytande.

Som vi står här idag, i ljuset av tiden efter, är det tydligt att Gustav Vasa inte bara var en man av sin tid, utan också en framtidens arkitekt. Hans beslut och handlingar har lämnat ett outplånligt intryck på Sverige, ett arv som fortsätter att forma landets identitet och politiska landskap. Gustav Vasa var mer än en kung; han var en symbol för en nations födelse, en figur som återspeglade de komplexa nyanserna av makt, ambition och mänsklig ansträngning.

Hans liv och hans tid är en påminnelse om att historien formas inte bara av händelser utan också av människorna i centrum. Och så, i Gripsholms Slotts långa skuggor, vilar det på minnet av Gustav Vasa, kungen, reformatorn, fadern till sitt folk, fängslad både till ära och i motsägelse. Uppväxt och familjebakgrund Gustav Eriksson, senare känd som Gustav Vasa, föddes troligen den 12 maj i hjärtat av Uppland, en tid av stora omvälvningar och politiska intriger i Sverige.

Han var son till Erik Johansson Vaas, en betydande riddare och medlem av nationalrådet, och Cecilia Monsdotter från den inflytelserika esa-familjen. Gustav var det äldsta barnet till en bror till åtta - fem systrar och två bröder. Under de första åren präglades familjen av politisk oro, en situation som skulle avgöra Gustavs framtid på ett avgörande sätt. Gustavs födelseort är föremål för Historisk debatt.

Det finns teorier som pekar på Ridboholms slott, som ägdes av hans far Eric Johansson under denna period, och Lindholmens, en bostad för hans farföräldrar, som två möjliga platser för hans födelse. Denna osäkerhet om hans exakta födelseort återspeglar de olika och osäkra tider under vilka han föddes. Under Gustavs kröning med kungen av de svenska åren hade tragedin redan drabbat hans familj.

Både hans föräldrar och tre av hans syskon gick bort, ett öde som återspeglade de våldsamma och osäkra tiderna i Sveriges tidiga tal.

Gustav Vasa, porträtt från omkring i porträttsamlingen på Gripsholm.

Dessa tidiga förluster och den turbulenta politiska miljön under hans uppväxtår skulle lämna ett bestående intryck på den unge Gustav och forma hans karaktär och framtid som regent i Sverige. Hans förhållande till guvernör Stan Sturm, Jr.placerade honom i hjärtat av kampen för politisk makt i Sverige. Gustav gick med i bitpartiet, som motsatte sig det danska huset Kalmar och dess monark, Christian II.

27 juli är en viktig händelse som firas i Gustavs liv. Han deltog i slaget vid Brennkirk, en avgörande konflikt nära Stockholm, där Christian II: s styrkor besegrades. Trots denna framgång fångades Gustav av danska trupper och fördes till Jylland i Danmark. Men denna fångenskap varar inte länge. Med en kombination av LIST och beslutsamhet flydde Gustav och lyckades återvända till Sverige genom Lubeck.

Ändå kommer tragedin inte att förbli en främling för Gustav under denna period. Under de år då han kämpade för Sveriges befrielse led hans familj av djup sorg. Hans mor, Cecilia Monsdotter, och två av hans systrar dog i pesten under hans fångenskap i Köpenhamn. Denna personliga förlust i kampen mot den danska regeringen kommer att forma och stimulera Gustavs ansträngningar för självständighet och befrielse för sitt älskade Sverige.

Stockholmsmassakern och upproret under gummibandens år i Dalarna Stockholm blir en mörk och blodig händelse i Sveriges historia, en händelse som påverkade Gustav Ericssons liv på ett djupt personligt plan. Under denna tragiska händelse hölls Gustavs far, Erik Johansson, tillsammans med mer än 80 andra framstående svenskar på Storthorget i Gamla Stan. Denna brutalitet, organiserad av den danska kungen Christian II, syftar till att konsolidera sin makt över Sverige.

Gustav, som på något sätt lyckades undkomma samma öde som sin far, tvingades fly och undvika flykt. Han sökte skydd i Dalarna, en region som vid denna tid uttryckte växande missnöje med fackföreningskungarna och deras politik, vilket ledde till betydande ekonomiska svårigheter. Det var här, i Dalarnas djupa skogar och i sitt trötta folk, som Gustav hittade en annan början.

I Januari, inspirerad av starkt lokalt stöd, valdes Gustav av befolkningen i Dalarna som sin överordnade, en position som liknar landshövdingen. Dessa val markerade början på ett uppror som snabbt skulle spridas över hela landet. Detta följdes av militär framgång, särskilt en betydande strejk på Brunnbak-färjan i April, vilket betydligt stärkte Gustavs position. Dessa framgångar ledde till att även den obenta höga adeln började stå på Gustavs sida.

I augusti samma år slutfördes denna växande våg av stöd när Gustav valdes till Rikshawsman vid ett möte i Manchester. Denna titel stärkte hans ledarskap och blev ett avgörande steg mot Sveriges befrielse från Kalmarunionens järngrepp. Det var under denna turbulenta och avgörande tid som Gustav Eriksson inte bara blev en symbol för svenskt oberoende, utan också lade grunden för sin framtida roll som kung av Sverige.

Gustav Vasa under befrielsekriget och Sverige i befrielsekriget som ägde rum mellan och var en avgörande tid i Sveriges historia, och det var under denna period som Gustav Ericsson verkligen etablerade sig som landets ledande kraft. Kriget, som var en direkt reaktion på Christian II: s regeringstid, började i början när Gustav effektivt efterträdde det härskande folket i uppror mot den danska Kalmaralliansen.

En betydande vändpunkt i kriget inträffade när den mäktiga Hanserstaden L. K. Beck bestämde sig för att alliera sig med Sverige. Denna allians var taktisk och strategisk, eftersom Lubeck såg en möjlighet att stärka sin position i Östersjöregionen. Krigets övergripande mål var tydligt: att avvisa Christian II från den svenska tronen och återställa Sverige som ett självständigt och fritt rike.

Kampen mot danskarna och deras allierade var både intensiv och svår, men i slutändan, efter år av blodsutgjutelse och politisk manövrering, uppnåddes målet. Christian II störtades och de danska styrkorna utvisades slutligen från Sverige. Denna triumf slutade den 6 juni, då parlamentet i Str Xxngnx officiellt valde Gustav till Sveriges kung, där han tog namnet Gustav I.

men segern i befrielsekriget nådde inte sitt pris. Efter kriget stod Sverige inför betydande ekonomiska skyldigheter för Lubeck, en börda som skulle påverka landets ekonomi och utrikespolitik under många år. Trots dessa utmaningar stod Gustavs framgång i befrielsekriget som en stark påminnelse om hans skicklighet som ledare och strateg, och hans ansträngningar lade grunden för en ny era i svensk historia.

Reformationen och den ekonomiska omstruktureringen efter befrielsekrigets slut fann Sverige i en instabil ekonomisk situation med begränsade resurser och stora skulder för Lubeck. I en strategisk manöver för att stabilisera landets ekonomi och minska beroendet av utländsk finansiering förvandlades Gustav till kyrkans rikedom. För att inse detta tog Gustav ett avgörande steg: han gick med i reformatorerna Olaus Petri och Loritenus Andre.

Deras inflytande och tankar kommer att spela en central roll i den kommande kyrkans omvandling. Gustav hade redan brutit banden med den Romersk-katolska kyrkan, en handling som markerade början på en era av religiös och politisk förändring. Riksdagen i v Xvister XVI blev en vattenbarriär i denna process. Vid detta möte beslutades att kungen skulle få mer makt, ett drag som effektivt markerade början på en omfattande kyrklig reformation i Sverige.

Denna reformation innebar ett fullständigt brott med påven och Rom, och lade grunden för en nationell kyrka under kunglig kontroll. Den 12 januari, fyra år och sju månader efter att han valdes till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka. Denna kröning var inte bara en officiell ceremoni utan också en symbol för ankomsten av en ny Era - en tid då kyrka och stat skulle genomgå grundläggande förändringar, med Gustav som ledare.

Hans ledarskap under denna period präglades inte bara av politiska och militära färdigheter utan också av en djärv önskan att omvandla både kyrkan och staten för att säkerställa Sveriges framtid i framtiden - rekrytering och självständighet. Reformationens Huvudartikel: Gustav Vasas reformering i Sverige försökte nu göra denna förändring till något annat än bara ett namnbyte.

Reformationen gav honom en möjlighet. Genom detta kunde han avlägsna kyrkan som en kraft som hittills hade varit ett hinder för utvecklingen av en stark statsmakt i Sverige, bland annat genom kyrkans starka ekonomiska ställning som markägare etc. Han agerade emellertid inte som en agitator för reformerade åsikter eller en förtryckare av motsatsen. Det faktum att han tog upp denna position redan under sin regering berodde förmodligen på att han insåg att han bara i den gamla kyrkan kunde hitta de ekonomiska resurser som var nödvändiga för att etablera och organisera en ny administration.

Gustav Vasa, född , var Sveriges kung från fram till sin död Under sin tid som regent arbetade han oavbrutet med att stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets.

Huvudartikeln om minskningen: Gustav Vasa Gustav Vasas första direkta attack mot kyrkan var att verkställa de beslut som fattades i riksdagen i väst, dessa beslut är främst avsedda att ta del av de högre prästadömets inkomster som står till kungens förfogande.De tillämpades sedan så att de flesta av de varor från vilka dessa intäkter drogs tillbaka före kronan.

Denna åtgärd utvidgades under den sista delen av kung Gustavs regering, liksom till andra kyrkliga anslutningar. Tack vare besluten i Wester erkändes kungen också som kyrkans chef istället för påven, och åtgärderna från den senaste Gustav syftar till att organisera kyrkorådet på samma grunder som den sekulära. När det gäller kyrkans undervisning var den fastställda principen att Guds ord skulle predikas, och för kunskapen om Guds ord vid kyrkomötet i Örebro sändes endast de heliga skrifterna.

Ingen ytterligare bestämmelse gavs. Den första svenska Bibeln, Gustav Vasa-Bibeln, publicerades i kyrkans användning, förändringar gjordes i protestantisk riktning. Utrikespolitik anledningen till att Gustav krävde ägandet av kyrkan var att Sverige blev beroende av Lubeck, som stödde landet under befrielsen och därmed hade allvarliga krav på den svenska kronan.

Dessutom lyckades Lubeck få privilegier som gav kontroll över Sveriges handel. På grund av de faror som hotade dem från deras gemensamma fiende, Karl mot svåger Christian II, slutförde de två kungarna senare ett officiellt förbund. Men eftersom faran för denna riktning var över, uppträdde den gamla misstrogen mellan Sverige och Danmark med förnyad kraft efter, och Gustav var rädd att de senaste åren även ett krig med Danmark skulle bryta ut.

Med Sveriges östra granne, Ryssland, var sista gången verkligen ett krig - utan några förändringar i gränserna mellan de två kungadömena. Centralisering, liksom kung Gustav, förberedde Sverige för en oberoende utrikespolitik, så hans regering öppnade ett nytt skede även i sin inhemska politik, främst på grund av stadgan och utvecklingen av Kungastatens lag och makt i förhållande till individuella intressen.

Av de hinder som tidigare hade stött på utvecklingen av en stark kunglig makt eliminerades en när hierarkin bröts upp till följd av Reformationen. Adeln, som försvagades av Christian II: s dokument, gjordes av Gustav I för en allierad och tjänare till den kungliga makten. Minskningen av kyrkans varor och inkomster gjorde tillgångar tillgängliga, vilket gav Gustav möjlighet att ge kungamakten en fast ekonomisk grund.

Han förstärkte detta genom att tillämpa några av de nya principerna på villkoren för fördelningen av distrikt och på fastställandet av skatter. Han skapade inga nya former för att utöva kunglig makt, men utövade mer inflytande, främst på grund av sin personlighet för att kontrollera detaljerna. Trots det faktum att den kungliga makten under hans regering genomgick sådana radikala förändringar, medförde det bara en förändring i statens lag, men en mycket viktig: stadgan om införandet av arv, i detta avseende bestämde han också att dessa hertigar i staten skulle överföras till sina yngre söner.

Dessutom bidrog Gustav Vasas tyska rådgivare. Under en kort tid tog Olaus Petry sin plats, men han föll också i oordning och ersattes snart av Wulf Geiler, som startade linjen med tyska rådgivare. Geiler föll i förvirring och flydde utomlands, och ersattes av Konrad von Pyhi, som också föll i förvirring och fängslades, och ersattes sedan av Georg Norman.

Endast mer än fem procent av dem bodde i städer. Så Sverige var ett rike som bestod av de flesta bönder, ett faktum som Gustav var mycket väl förberedd att använda. Mycket av korrespondensen är bevarad från kungen, som verkar ha varit mycket personligen involverad i böndernas produktion och jordbrukseffektivitet i Sverige. Gustav gav bland annat ett mandat till bönderna i Olenda om hur de skulle sköta sina gårdar.

Till exempel, den 29 juli kommer allt hö att vara på St.Olofs dag, och den 24 augusti sparades allt spannmål i St. Bartolomei. Om detta föreläggande inte hade följts kunde man ha förväntat sig allvarliga böter. Utvecklingen skedde dock inte utan motstånd, särskilt inte för reformationen, liksom för strängare skatteuppbörd - och regimen utmanades av ett antal uppror: i Dalarna-och-se I dalen, och även om den så kallade Daljunkern, troligen Sten Stures Son Nils Stensson Sture, bidrog till upploppen i den andra, lyckades kungen återta kontrollen varje gång innan han straffade den skyldige.

På samma sätt tystade han upproret från herrarna i västra Geth. Men det värsta hotet mot kungens makt kom för flera år sedan-under Dake-fejden, då bönder från Småland, Öland, Östergötland och södra Östergötland steg till kungen och under lång tid hade kontroll över dessa delar av riket, förutom städerna. Kalmar och Yonkeping. Till slut kunde dock kungen, med hjälp av de rekryterade Jacks, återta kontrollen över landskapen, förstöra sin hemstad Dhaka, utvisa sina släktingar och kollektivt straffa landskapets invånare.

Den 24 September gifte sig Gustav Vasa med prinsessan Katharina av Sachsen-Lauenburg i Stockholm, som dock dog fyra år senare, den 23 September, efter den framtida Eric XIV: s födelse den 13 December. Rykten hävdade att Gustav själv dödade henne med en yxa, men denna information kommer bara från hans fiender, och den motsäger informationen från Christian III av Danmark, som såg henne falla medan hon dansade strax före hennes död.

En undersökning av hennes skalle visade inte heller några tecken på våld, även om slutsatsen var något osäker, delvis på grund av långvarigt förfall. Bröllopsinbjudan finns bevarad: det är fastställt i lagen för slussarna på Lacke slott, Lars Kafl: "Hälsningar till Gud, min kära Lars Kafl, att du ville komma och komma till vårt bröllop med Jungfru Margareta Eriksdotter nästa söndag efter Michaelis.

Gör dig nöjd med oss och några av våra vänner. Vi vill dela med dem vad Gud ger oss. Äktenskapet möttes av motstånd från en svensk präst på grund av släktskap. Men Gustav lyckades också driva igenom sin vilja i det här fallet. Han övertalade först konciliet att godkänna äktenskapet och övertalade sedan biskoparna att ge hans godkännande. Men kungen kunde inte övertyga ärkebiskopen att hålla bröllopsceremonin.

Äktenskapet med drottning Catherine blev barnlöst. Margareta Leijonhufwood gifte sig-Gustav Vasas död och begravning och hans drottningars grav i Uppsala domkyrka. När Gustav Vasa kände att slutet närmade sig mitt i sommaren åkte han till Stockholms riksmöte för att ta farväl av svenska folket och förklara vad han gjort som kung. Detta var kungens sista offentliga framträdande, och talet avbröts ibland av tårar.

Ändå glömde Gustav inte resorna på folklongaat i brödraskapet, men varnade sina söner "som kära bröder blir alla andra kärleksfulla och enhälliga."Testamentet godkändes och installerades av tribunerna. Han blev förmodligen 64 år gammal. Kungens begravning ägde rum i December, Gustav Vasa utsåg Uppsala domkyrka till begravningskyrka. Katedralen var landets huvudtempel, och flera av kungens förfäder begravdes på platsen.

Gustav Vasa blev den första svenska kungen som begravdes i en kyrka. Den 17 December avgick begravningståget med två deltagare i riktning mot Uppsala. Resan tog tre dagar, och den 21 December anlände de till Katedralen. Kyrkorummet var upplyst av tusentals ljus och förgyllda dekorationer dekorerade väggarna. Biskop av v Xxster XXS och Gustav Vasas personliga krönikör Peder Black höll en mer än två timmars grav där han talade om den avlidne som en god kristen och en helig kung.

Ärkebiskop Laurenu Petri utförde sedan begravningen och predikade. Graven består av två kammare. Den utsmyckade graven, som står i kyrkan idag, kom till sidorna på piedestalen, dekorerad med Sveriges nationella vapen och vapen i enskilda landskap. Målningarna på landskapsvapnen är de äldsta kända reproduktionerna av dem som bevaras. De representerar Slaget vid Brankerque, Gustav Lubecks vistelse -20, hans flykt till Dalarna, talet i Dalkarlarna i Mora kyrka, den första svenska bibelöversättningen och avskedandet av kungen före hans död och Gustav Vasas efterföljande utseende och personlighetsdrag, ett porträtt från porträttsamlingen i Gripsholm.

En okänd konstnär, men med en mycket liknande version som kungens trärelief, gjord av Willem Boy ungefär samtidigt. Gustav Vasas sätt att kontrollera var genom personlig maktutövning. Han var stark i sin maktutövning, inte sällan hänsynslös, och tillät ibland högre intressen att omedelbart återgå till praktiskt användbara. Gustav var en bra talare, studerade inte själv, men hade en värdefull utbildning och tog hand om att ge sina söner en bra utbildning.

Ur medicinsk synvinkel finns det osteologisk information om att han var ungefär centimeter bort, hade en allvarlig tandinfektion och möjligen någon form av benröta. Han var glad att han hade herr-och kungliga kläder, och i alla kläder passade de honom bra. Han hade en skarp dom och överträffade, även om han själv inte hade tid att öva bokkonsten, varav många studerade. Han var gudomlig och förde ett hedervärt liv, så att han som ogift man aldrig blev ökänd för någon bihustru; Du visste inte heller om några av hans oäkta barn, och han höll sitt äktenskap väl.

Han var också mycket framgångsrik i allt han åtagit sig, i spelet när han någonsin lyckades göra det, i åkerbruk och boskapshantering, i fiske och malm, även i att upptäcka dolda skatter på jorden. Det sägs att han var en erfaren musiker som kunde sjunga och spela. Hans favoritinstrument var lutan," och det var ingen där den kvällen när han var ensam, men han övade sig där", skriver Brahe.

I år ökade antalet musiker till 23 och förutom "Lutenisterna" inkluderade även flöjtspelare, trummisar, trumpeter, harpspelare och violinister.I samband med de två italienarna kan ett ännu mer ovanligt fenomen nämnas i de nordiska länderna, nämligen den svarta afrikanska Antonius Bloman eller Morion, som var beväpnad med en hilbard och därmed fungerade som en slags dim.

Även i åratal var denna Afrikan i Gustav Vasas tjänst. Vad han hade hört en eller två gånger kunde han aldrig glömma. De två skarpaste kritikerna av kungen under hans egen livstid var Behrend von Mehlen och Wulf Geiler.

Han beskrev kungen som en lögnaktig skurk som ständigt var redo att hålla en dolk i ryggen på sina gamla anhängare. Guyler arbetade en tid som kungens sekreterare. Han beskrev också Gustav som en blodtörstig och hämndlysten tyrann som regelbundet tillät oppositionsföretag och personligen misshandlade sina fogdar och tryckare för den minsta misstanke om korruption och inkompetens.

Efter andra världskriget var historiskt skrivande istället mer i sin nackdel, och en särskild kritik av författaren till "Ancient Times" gavs av Wilhelm Moberg. Han trodde att kungen var en prins som styrde kungariket enligt machiavelliska principer och en usel regent som dödades efter hög Adel under unionens kamp och att en ny kyrka infördes, som bara kunde hävda makt och rikedom.

Rex Suorum, Gothorum et Vandalorum, som de svenska kungarna målade under bysten: Gustav Eriksson du. Han återvände från en tyranns fångenskap: att befria fadern från utländskt förtryck. En mindre kopia av statyn av Zorn i havet. Staty i Kvarnaparken i Gevla av Ida Matton. Statyn skapades för att minnas att Gevle, som en av de första städerna i Sverige, gick med i Gustav Vasas frihetsrörelse.